Where dreams are made...
Sista dygnet som 22-åring är här och även om detta år överenstämmer mycket med 2009 tänkte jag i alla fall göra en liten resumé av mitt tjugoandra år...
Det var då jag skrev C-uppsats i Museologi och fick högsta betyg.
Det var då jag åkte till Sydafrika och praktiserade på Robben Island.
Det var då jag mötte min livs kärlek.
Det var då mina vänner här och där betydde ännu mer.
Det var då jag flyttade från Umeå.
Det var då jag flyttade till Nynäshamn.
Det var då jag hade ett extrajobb och pluggade på som attan.
Det var då jag ibland hade svårt att få tiden att räcka till och min kalender blev min ständiga följeslagare.
Det var då jag saknade lite extra mycket.
Det var då jag kände hur ont kärlek kan göra.
Det var då jag kände hur härligt kärlek kan vara.
Det var då mitt självförtroende blev bättre.
Det var då jag började på Stockholms Universitet och började läsa Socialantropologi.
Det var då jag lärde mig massa.
Det var då jag grät.
Det var då jag skrattade hysteriskt.
Det var då jag inte hade några pengar.
Det var då jag längtade.
Nu ska jag städa lite innan syrran kommer hit. Trots att jag ibland försöker vara hemmafru lyckas jag aldrig till 100% och syster yster är ett bakgeni så med hennes hjälp ska det nog gå :p
Later!
Det var då jag skrev C-uppsats i Museologi och fick högsta betyg.
Det var då jag åkte till Sydafrika och praktiserade på Robben Island.
Det var då jag mötte min livs kärlek.
Det var då mina vänner här och där betydde ännu mer.
Det var då jag flyttade från Umeå.
Det var då jag flyttade till Nynäshamn.
Det var då jag hade ett extrajobb och pluggade på som attan.
Det var då jag ibland hade svårt att få tiden att räcka till och min kalender blev min ständiga följeslagare.
Det var då jag saknade lite extra mycket.
Det var då jag kände hur ont kärlek kan göra.
Det var då jag kände hur härligt kärlek kan vara.
Det var då mitt självförtroende blev bättre.
Det var då jag började på Stockholms Universitet och började läsa Socialantropologi.
Det var då jag lärde mig massa.
Det var då jag grät.
Det var då jag skrattade hysteriskt.
Det var då jag inte hade några pengar.
Det var då jag längtade.
Nu ska jag städa lite innan syrran kommer hit. Trots att jag ibland försöker vara hemmafru lyckas jag aldrig till 100% och syster yster är ett bakgeni så med hennes hjälp ska det nog gå :p
Later!
Kommentarer
Trackback