I see skies of blue...
Igår var det begravning för min farfar och det känns jobbigt. Men begravningen var så himla fin.. Det var massa musik och ljust. Jag blir så stolt över min farfar. Han blev Sveriges yngsta rektor och jag skulle gärna haft honom som rektor. Han hade alltid massa roliga historier att berätta. Och hans fru sa att han var stolt över mig och att han sa det massa gånger. Jag blir rörd.
Det finns en bild som jag alltid tänker på när jag tänker på farfar. Det var säkert jag som tog den. Han och pappa står i vår köksöppning. Pappa bär bror som är en fyra år. Jag vet inte varför, men den bilden är farfar för mig.
Det finns en bild som jag alltid tänker på när jag tänker på farfar. Det var säkert jag som tog den. Han och pappa står i vår köksöppning. Pappa bär bror som är en fyra år. Jag vet inte varför, men den bilden är farfar för mig.
Kommentarer
Postat av: Emma
Åh Elin! Jag vet inte vad jag ska säga. När vi begrav min mormor så var det också jätte jobbigt, men samtidigt var det så himla fint. Det var lite tidigare på våren och solen lyste in på kistan som var omringad av blommor. Det kändes som om änglarna kom och hämtade henne :)
Skönt att du får vara med familjen som, som sagt, är så stolt över dig!(det är jag också) Kram kram!
Postat av: Elin
Det värmer Emma!
Trackback